I skolan har vi haft konstnären Karl Mårtens som gästlärare, och blivit tilldelade några uppgifter. En utav dom har temat Mu Shin. Mu Shin är lite svårt för mig att förklara, även om jag förstår vad det innebär. Mu Shin kan översättas till no mind, det man gör ska inte styras av tankar och förväntningar, man litar på sin intuition istället för att tvinga fram något.

För mig är det enormt svårt. Att tänka på ingenting, innebär för mig att jag tänker dubbelt så många tankar. Allt jag gör, gör jag med en tanke. Mu Shin är något jag får öva mer på. Uppgiften Mu Shin symboliseras av två pingisbollar, mest för att ha något att jobba med.

I min förpackning är pingisbollarna är oberoende av varandra, riktas åt motsatt håll, men hålls samman av förpackningen. Min tanke med förpackningen var att separera bollarna från varandra, men ändå visa att dom tillhör varandra. Mer bilder och info om min version av Mu Shin finns i min portfolio.
Bild på förpackning tillhör: Jenny Maria Lodin

Efter ett par riktigt hektiska veckor har vi nu gjort klart och presenterat vår senaste projekt – ett first aid kit. I kursen Projektledning fick vi i uppdrag, att i gruppvis ta fram och utveckla ett first aid kit för en specifik situation. Vårt uppdrag blev ett kit till blivande mödrar, som vi döpte till “Det är dags!”. Kort och gott är detta ett kit som innehåller det mest basala man kan behöva inför och efter en förlossning på sjukhuset. Mer om detta kan man läsa om i portfolion.

I vår grupp röstades jag fram till projektledare, vilket har varit en minst sagt lärande erfarenhet. Det har varit mycket att hålla reda på, men mestadels kul, när folk samarbetar.

Som avslut till projekten drog vi igång ett event där andra klasser, branchfolk och lärare samt anhöriga bjöds in. Dryck, snacks och musik bjöd vi på och sedan självklart våra presentationer av varje grupps projekt. Kvällen vart superlyckad!

Tiden går så himla fort! Det är redan påsk och vår! Okej, vårvädret kunde gärna ha varit lite mer engagerat i år, men vi går framåt. Rätt var det är, så är det sommar!

Hur som helst vill jag önska alla en riktigt glad påsk! Och det gör jag i ackompanjemang med den otroligt skickliga ägg-konstären Franc Grom och hans helt fantastiska konstverk. Dessa karvade äggskal kan innehålla mer än 3000 hål per ägg. Precision och tålamod? Oja.

Den här förpackningsidén gillar jag, som Way To Be har utvecklat för en honungsprodukt. Jag vet inte vem eller vad Way To Be är, jag hittar varken namn eller beskrivning på hens portfolio, så känn dig välkommen att luska reda på det!

Industri-designstudenten Lianna Petridis, från OCAD University i Toronto har i ett projekt redesign’at Heinz barnmatsserie, med ett fokus på sundhet. Att få bort de sedvanliga skrikiga färgerna, fokusera mer på innehållet och få fram ett mer hälsosamt utseende tror jag är ett smart drag. Idag ligger det minst sagt mycket uppmärksamhet på innehåll, renlighet, sumpa E-ämnen och folk är mer medvetna om hur man läser en innehållsförteckning. Kan man vinna kunder redan på hyllan i butiken, genom att utstråla en mer sund och hälsobringande image, så lär det här vara ett smart sätt att särskilja sig från sina konkurrenter.

Bilder: Lianna Petridis

Så här blev det när jag själv försökte mig på paper cutting. Inte riktigt i klass med Elsa Mora. Men det var knepigt, det är allt jag kan säga

Bilder tillhör: Jenny Maria Lodin

För ett tag sedan gjorde jag ett gratulationskort till en bekant, och försökte mig på konsten med psaligrafi. Alltså att skära ur siluetter i papper. Jag är väldigt pillig av mig, men det var riktigt knepigt, även med en vass kniv. I allafall. När jag gjorde detta sökte jag lite inspiration på nätet och hittade den här helt makalösa tjejen, Elsa Mora. Jag har sätt andra göra helt otroligt detaljrika pappersutskärningar, men det som är imponerande med Elsa Mora är hennes fantasi och kreativitet!

En annan kul grej med henne är att hon säljer psaligrafi-design på Etsy, som man själv ska skära ut.

Bilder: Elsa Mora

Som vanligt är det en hel del som händer i skolan. Det är en mycket att beta av på plugglistan och det gäller att ligga i för att saker inte ska byggas på hög, nu när det går undan. Det är tentor, duggor och projektarbeten att hugga tag i. Dagen har jag spenderat i soffan med projektledningsboken varvat med lite påskpyssel. Tur man behärskar lite multitasking, det funkar bra för mig att plugga och varva med annat emellanåt.

Så jag höll på med lite påskpynt idag. Jag hittar nämligen inget snyggt påskpynt i butikerna och just pynt är så förknippat med överkonsumption så jag hellre gör mitt eget! Det man behöver är gamla, slitna pocketböcker, kartong, färg, lim och en vass mattkniv. För då kan man trolla fram fina påskägg och äpplen!

Bilder tillhör: Jenny Maria Lodin

Tändsticksaskar har väl sett i princip likadana ut sedan tändsticksaskens begynnelse. Eftersom den funkat bra i alla år, så verkar ingen känt behovet av att experimentera fram nya former för förpackningen. Behövs det?

Den här nytänkande formen på en tändsticksask kom jag över nyss. Det är en grupp studenter som utvecklat idén som ett bidrag till tävlingen 48 Hour Repack, en förpackningstävling för studenter. Den verkar praktisk och greppvänlig, och ytan man använder för att tända stickan följer en ergonomisk form. Dock jag är osäker på om stickorna är särskilt lätta att få ur asken. Om det fungerar som det är tänkt, så känns det ju som en smart idé, och ser man den i en butik kan man nog köpa den av ren nyfikenhet. Men om behovet för en ny tändsticksask finns, är jag osäker på.

Bilder: Daniel Hutcherson

Dio Lau är en grymt imponerande och intressant konstnär/grafisk designer. Ta en titt på hans portfolio, där finns mycket att se med stor variation. Många av hans verk ser ut att vara gjorda med någon slags foto/måleri/collageteknik i bildbehandlingsprogram.

Bilder: Dio Lau